Sikte mot en mer hållbar bostadssektor

I omställningsarbetet utgår HSB från målen i Agenda 2030. Vi har valt att fokusera på de mål som är mest relevanta för vår verksamhet och där vi tillsammans med våra medlemmar, kunder, medarbetare och leverantörer kan göra mest positiv skillnad och minimera negativ påverkan. I egenskap av bostadsaktör innebär det att vi riktar in våra hållbarhetsinsatser mer specifikt till åtta av de globala utvecklingsmålen. 

Klimatanpassning i fokus
De stora frågorna vid klimattoppmötet COP27 var klimatanpassning med fokus på det långsiktiga klimatanpassningsmålet och etableringen av ett arbetsprogram för utsläppsminskningar. Programmet ska bidra till att sluta ambitionsgapet mellan det parterna har kommit överens om tidigare, och vad vetenskapen säger att vi behöver göra fram till 2030 för att ligga i linje med 1,5-gradersmålet. Länderna beslutade också att etablera en ny fond för att stötta särskilt utsatta utvecklingsländer som drabbas av klimatförändringar (Klimat- och näringslivsdepartementet).

EU har liksom FN en ambitiös agenda för hållbar utveckling, med ambitionen att Europa ska bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050. Men redan år 2030 måste växthusgasutsläppen ha minskat med minst 55 procent (jämfört med året 1990). De här målen är fastställda i en klimatlag som gör de juridiskt bindande för alla medlemsländer. I EUs budget och återhämtningsplan anslås därför minst en tredjedel av EUs utgifter till klimatrelaterat arbete. (Europeiska kommissionen).

Den gröna given
Sedan 2021 när EU-kommissionen först presenterade sitt stora lagstiftningspaket ”Fit for 55” och ”The Green Deal” har det klubbats igenom en rad åtgärder i syfte att göra Europa till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, utan nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050. Dessutom har man beslutat om att införa klimattullar på bland annat importerad cement och stål utanför unionen.

Under våren 2022 har bland annat initiativet ”RePowerEU” tillkommit för att motverka störningarna på energimarknaden till följd av Rysslands invasion av Ukraina (Europeiska kommissionen).

Hållbara investeringar är också en stor del av EUs ”Green Deal”, där man bland annat har fått igenom utökade krav på hållbarhetsredovisning samt ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbar finansiering – Taxonomiförordningen.

Taxonomi för hållbara investeringar
EUs taxonomi för hållbara investeringar började stegvis att gälla från januari 2022. Taxonomin syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar och är en del i EUs gröna giv för att ställa om till en hållbar utveckling. För att en ekonomisk aktivitet ska anses hållbar enligt taxonomin ska den väsentligt bidra till ett eller flera av sex miljömål och inte heller skada något av miljömålen. Dessa är:

• Begränsning av klimatförändringar
• Anpassning till klimatförändring
• Hållbar användning och skydd av vatten samt marina resurser
• Omställning mot en cirkulär ekonomi
• Förebyggande och begränsande av miljöförstöring
• Skydd och återställande av biologisk mångfald.

I det första skedet omfattas inte HSB direkt av kraven att redovisa efterlevnad av taxonomin, men påverkas indirekt då informationen kommer efterfrågas av vissa intressenter, såsom exempelvis banker. Taxonomin är också ett bra verktyg för att jämföra sig mot branschen och vara transparent i sin hållbarhetsredovisning.

Just nu pågår ett arbete inom HSB med att se över hur vi linjerar med taxonomikriterierna i de olika verksamhetsområdena. EU har under 2022 också klubbat igenom ett skärpt regelverk för hållbarhetsredovisning, Corparate Sustainability Reporting Directive (CSRD). När det träder i kraft kommer också fler företag att omfattas av krav på att redovisa enligt taxonomin.

Minskade utsläpp från byggnader
Byggnader står för mer än en tredjedel av växthusgasutsläppen i EU. Att minska dessa utsläpp – antingen genom ökad energieffektivitet eller minskad energiförbrukning – är avgörande för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 (Europeiska rådet)

EUs så kallade renoveringsvåg ska fördubbla takten i renoveringar kommande år. Inom ramen för detta har EU enats om ett nytt energidirektiv med en minskning av energianvändningen med 11,7 procent till 2030 (överenskommelse mars 2023). En översyn pågår även kring direktivet för byggnaders energiprestanda där kommissionen föreslår att alla nya byggnader ska vara nollemissionsbyggnader från 2030 och befintliga byggnader ska gradvis effektiviseras för att nå nollemissonsstatus vid 2050. Slutförhandling sker under hösten 2023. Det kommer med stor sannolikhet att innebära nya krav på energieffektivisering i såväl befintlig bebyggelse som på solcellsinstallationer och laddinfrastruktur vid nybyggnation av bostadshus i Sverige framöver.

I mars 2022 la kommissionen fram ett förslag till en reviderad och mer omfattande byggproduktförordning som en del av paketet för en cirkulär ekonomi. En fråga som HSB länge har arbetat för och välkomnar.

På nationell nivå har Sveriges riksdag slagit fast 16 miljökvalitetsmål som syftar till att komma tillrätta med Sveriges aktuella miljöproblem. Målen, som utgör riktmärken för det svenska miljöarbetet, är definierade utifrån generationsmål, miljö­kvalitetsmål och etappmål. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljö­ problemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö­ och hälso problem utanför Sveriges gränser.

Precis som med de globala hållbarhetsmålen har HSB kopplat de för verksamheten mest väsentliga svenska miljökvalitetsmålen till vår strategi för hållbar tillväxt.

Bostadssektorn, från byggprocessen till de boendes livsstil, står för en betydande miljöpåverkan. Fastigheter och bostäder står för cirka 40 procent av den totala energianvändningen och nästan lika stor andel av samhällets materialanvändning. Byggsektorn bidrar även till samhällets näst största avfallskategori:bygg- och rivningsavfall. Därutöver släpper byggsektorn
ut cirka tio miljoner ton koldioxid varje år, ungefär lika mycket som Sveriges samtliga personbilar.

Hållbarhetsinsatserna inom bygg- och fastighetsbranschen har ökat markant under senare år. Många av branschaktörerna ligger långt fram i sitt hållbarhetsarbete. Trycket från konsumenterna att bygga på ett klimatsmart sätt ökar. Liksom efterfrågan på hållbara bostäder. Branschen har även antagit färdplaner för en fossilfri och klimatneutral bygg- och uppvärmningssektor, vilket ställer krav på nya arbetssätt och materialval samt en ökad samverkan.

Den svenska lagstiftningen när det gäller miljöoch energifrågor kopplade till byggnader och boende är under ständig förändring. Krav på sortering av bygg- och rivningsavfall samt rapportering av farligt avfall är på plats sedan några år.
2021 infördes förordningskrav på individuell mätning och debitering, för värme i byggnader med hög värmeanvändning och av varmvatten vid ändringar av vattenledningarna.

Ny lagstiftning om att deklarera klimatpåverkan från nyproduktion av bostäder började gälla 1 januari 2022, och redan nu utreds om klimatdeklarationerna kan utökas i omfattning och med målnivåer. Resultatet från utredningen kommer att presenteras under 2023.

Bostadsmarknaden började starkt under 2022 för att sedan vända till ett mer utmanande läge mot slutet av året. Kombinationen av högre byggkostnader och sjunkande bostadspriser är ogynnsam för nyproduktion av bostadsrätter. Den kraftiga ränteuppgången har också inneburit att kostnaderna ökat för såväl bostadsutvecklare som bostadsrättföreningar och bolånetagare. Dock ser vi på vissa platser i landet att det fortfarande går att sälja nyproduktion, men det krävs rätt produkt till rätt pris.

På längre sikt växer bostadsbehovet i landet, särskilt när bostadsbyggandet faller kraftigt, vilket skapar bättre marknadsförutsättningar framöver.

På många håll i landet råder bostadsbrist, samtidigt har prisökningar under många år i kombination med kraftiga kreditrestriktioner gjort det allt svårare för utsatta grupper att komma in på bostadsmarknaden. Inte minst gäller det unga som behöver ett eget boende. Nu när bostadsbyggandet bromsat in markant slår det extra hårt mot unga vuxna. En hög nyproduktionstakt är viktig för att unga vuxna ska kunna ta del av de nybyggda bostäderna.

Många länder i Europa har olika stöd för att underlätta för de grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. HSB har länge varit pådrivande i debatten för att Sverige ska införa liknande stöd. Därför var det glädjande att en statlig utredning under 2022 lämnade förslag om startlån för förstagångsköpare. Det är ett välbalanserat och kostnadseffektivt förslag som skulle göra det möjligt för cirka 400 000 förstagångsköpare att köpa en egen bostad.

I Sverige ser vi också framtida utmaningar med en åldrande befolkning och hur vi möter bostadsbehoven för denna grupp.

Inom HSB arbetar vi efter devisen att bygga mer för fler, som betyder att vi vill möjliggöra för fler att hitta en bostad från HSB. Vi vill utveckla bostäder för unga, barnfamiljer, äldre och personer med skiftande inkomster men också bygga på fler orter – och orter där andra aktörer inte bygger. Det är något vi gör redan idag och tanken är att vi ska fördjupa och paketera våra erbjudanden ännu mer med hjälp av välgrundad kunskap om vem som vill ha vilken bostad till viket pris och var den ska ligga. Utöver det vill vi såklart fortsätta addera bra mervärden kring köpet, boendet och den långsiktiga förvaltningen. Ett exempel är trygghetsförsäkringen som bland annat innehåller ett prisfallsskydd för den som köper en nyproducerad lägenhet. Ett annat exempel är HSB Dela, en unik modell som underlättar för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.